Ålderssynthet - Presbyopi
Med stigande ålder börjar man märka att det blir allt svårare att se på nära håll. Den ålderssynta personen tvingas allt oftare hålla föremål på längre avstånd för att kunna läsa, och till slut räcker armarna helt enkelt inte till längre. Förr eller senare kommer alla att utveckla ålderssynthet. Det beror på att ögats lins stelnar med tiden. Detta gör att ögat inte längre kan ackommodera, vilket betyder att ögat får svårare att ändra linsens tjocklek för att anpassa skärpan till olika avstånd. För en person utan tidigare synfel innebär det att ögat inte kan fokusera på nära håll. Däremot går det bra att se på längre avstånd.
För att kompensera för bristen på ackommodationsförmåga används läsglasögon för att man ska kunna se på nära avstånd. I takt med att man blir äldre brukar man behöva använda allt starkare läsglasögon. När läsglasögon utprovas är det viktigt att man själv känner efter vilket avstånd som upplevs mest bekvämt för läsning. Om läsglasögonens linser är för starka tvingas man att hålla föremålet obekvämt nära ansiktet och ögonen.
En måttligt närsynt person kan däremot läsa utan läsglasögon trots att linsen har stelnat, men denne behöver fortfarande sina vanliga glasögon för att se skarpt på långt håll. Är man kraftigt närsynt behövs olika glas för att se på nära respektive långt avstånd. Det finns olika sätt att lösa problem problemet med flera olika glas, t.ex. separata läsglasögon, dubbelslipade eller progressiva glas. Man väljer helt enkelt det som känns bäst.
Närsynta personer som använder kontaktlinser måste komplettera dessa med läsglasögon för att kunna se på nära avstånd. Det går även att anpassa styrkan på den ena av kontaktlinserna för närseende. Då får man dock som bieffekt försämrat djupseende och försämrad avståndsbedömning.